Begravningens olika delar

En begravning består av olika delar och de skiljer sig även åt beroende på om det är en jordfästning eller om den avlidne ska kremeras. Vanligtvis har en begravning tre delar; bisättning, begravningsceremoni och gravsättning. Oftast efterföljs detta av en minnesstund. Dock skiljer sig delarna åt beroende på vilken typ av begravning det handlar om, samt vilken tro den avlidna hade eller vilka kulturella traditioner som föreligger. Men vad gäller för de olika delarna under svenska begravningar?

Bisättning

Bisättningen är det som sker innan själva begravningen, när kroppen placeras i ett kapell  inför begravningen. I samband med detta kan en visning av den avlidne ske, alltså att de anhöriga får se den avlidne i kistan. Det är någonting de anhöriga i så fall får be om. Många gånger kan det vara ett bra avslut och när en visning sker har kroppen redan blivit tvättat och klädd, antingen i egna kläder eller svepningsskjorta.

Allt detta tas om hand av begravningsbyrån som har anlitats och allting sker med stor värdighet för den avlidna. Om du önskar en visning av den avlidne tillkommer kostnader för detta, samt för eventuell transport till och från lokalen där det sker. Från dödsfall till gravsättning eller kremering får det maximalt gå 30 dagar enligt begravningslagen, vilket ger kortare tid för planering ifall det ska vara jordfästning än om ceremonin ska ske med urna.

Begravningsceremonin

Begravningsceremonin kan ske på olika sätt och på olika ställen, vanligast är en kyrklig begravning eller en borgerlig begravning. I kyrkan följer de en viss ordning men där finns även utrymme för egen musik, diktuppläsning och liknande. Ceremonin för en borgerlig begravning kan utformas i princip hur som helst. Om begravningen sker i kyrkan är det en präst som håller i ceremonin, under en borgerlig begravning är det istället en borgerlig officiant.

Om den avlidne ska jordfästas sker gravsättningen i samband med begravningsceremonin. Kistan står då framme i kyrkan eller lokalen och väntar på att bli utburen till gravplatsen. Om den avlidne ska kremeras kan begravningen ske innan dess,  med kistan i kyrkan eller lokalen. Men ceremonin kan även hållas efter kremeringen med urnan i rummet istället. Det är helt upp till de som anordnar begravningen att välja hur begravningsceremonin ska se ut.

Gravsättning

Om en jordfästning ska ske bärs kistan ut av antingen närstående eller anlitade bärare. Den sänks sedan ner i jorden medan de anhöriga står runt omkring och prästen läser en bön. Eventuella handbuketter läggs ner på kistan av de anhöriga när de en efter en tar farväl av den avlidne. Efter att detta har skett är själva begravningsceremonin slut. Om begravningen sker innan kremering så står kistan framme samtidigt som de anhöriga går fram och tar farväl.

Kistan bärs vanligtvis inte ut förrän efter att begravningsgästerna har lämnat platsen. Om begravningen äger rum med urna går ceremonin till ungefär likadant. Vanligtvis sker urnsättningen en tid efteråt och då kan du välja att enbart ha det med den närmsta familjen. En familjemedlem brukar få lov att sänka ner urnan om de så önskar. Det är även möjligt att ha en präst närvarande. Efter kremering har du ett helt år på dig att gravsätta urnan.

Minnesstund

En naturlig del av en begravning är den efterföljande minnesstunden då begravningsgästerna träffas och minns den avlidna. Under minnesstunden bjuder de närstående på mat eller fika. Det är upp till de anhöriga att välja hur minnesstunden ska se ut och var den ska hållas. Vissa väljer att bara ha något litet för de allra närmsta, medan några har en hel sittning som är öppen för alla som vill. Inbjudan till minnesstunden sker vanligtvis i dödsannonsen.