Hur går en judisk begravning till
En judisk begravning omgärdas av en mängd regler. Hur strikt de reglerna hålls beror givetvis på hur pass religiös den avlidne och dennes släktingar är. Precis som i de flesta andra religioner finns det mer eller mindre sekulära judar. Kremering är till exempel förbjudet enligt Torahn, men det är inte alla judar som håller med om den regeln idag. Här är det den enskilda församlingen eller rabbin som styr över vad som anses vara tillåtet.
Förberedelser inför begravningen
När någon har dött ska begravningen enligt judisk tradition ske så fort som möjligt. Det finns dock inga direkt uttalade regler kring hur fort den avlidne ska begravas till skillnad från till exempel islamsk begravningstradition där begravningen egentligen ska ske inom 24 timmar från dödsfallet. Om det krävs en obduktion, eller om det finns släktingar som bor långt bort går det att vänta in så de hinner komma innan begravningen äger rum.
När den avlidnes kropp ska förberedas för begravningen finns det tre steg som ska följas. Det första är tvättning, följt av den rituella reningen och därefter påklädnad. Under proceduren reciteras böner ur Torah. Kroppen sveps sedan in i en särskild bönesjal innan den placeras i kistan. Om det finns tillgång till jord från Israel ska jorden strös över den döda kroppen. Under en judisk begravning är kistan aldrig öppen under ceremonin.
Begravningsceremoni
En judisk begravning börjar i normalfallet antingen i en synagoga eller direkt på begravningsplatsen. Den får inte äga rum på sabbaten (fredagar) samt under vissa andra judiska högtider. I samband med ceremonin sjungs psalmer och det hålls tal för den avlidne. Som i de flesta kulturer förväntas man säga bra saker om den avlidne, specifikt för judiska begravningstal är att det anses eftersträvansvärt att få de övriga besökarna att börja gråta.
Efter ceremoni bärs kistan i procession till graven. Förflyttningen sker i flera steg där bärarna stannar och ställer ner kistan sju gånger längs vägen. Vid varje stopp reciteras Psalm 91 som är den traditionella judiska begravningspsalmen. När kistan väl lagts på plats så går varje besökare fram och häller jord på kistan. Det finns en särskild spade som används till att hälla på tre skopor jord per person. Spaden räcks aldrig över direkt, utan sätts istället ner i jorden.
Klädsel och sorgeperiod
När en fullt traditionell judisk begravning äger rum gör personer som deltar i den en reva i sina kläder, en så kallad ”keriah”. Var den görs följer ett eget regelverk. Om det är en förälder som begravs görs revan i ett ytterplagg, på vänster sida i höjd med hjärtat. Är det en bror eller syster som begravs görs revan istället på höger sida. Ibland bärs ett band med en reva utanpå kläderna istället.
Till skillnad från vad som gäller på en kristen begravning brukar det normalt sett inte finnas några blommor på begravningen när en judisk person har avlidit. Istället förväntas både besökare och de som av någon anledning inte kan komma skänka pengar till något välgörande ändamål. Efter begravningen inleds en sorgeperiod där de sörjande inte får delta i judiska högtider och inte klippa eller raka sig i upp till en månad efter ceremonin.
Gravstensceremoni
Den avslutande delen av den judiska begravningstraditionen är gravstensceremonin, matzevah. När denna infaller varierar väldigt mycket mellan olika judiska grupper. Ett år efter dödsdagen är vanligt i Europa, i Israel hålls den istället 30 dagar efter dödsdagen. Fram till dess är gravstenen täckt med ett tygstycke som ceremoniellt tas bort av de närmast anhöriga samtidigt som ett antal psalmer sjungs och den dödes namn läses upp. Ofta hålls också ett sista kort tal till dennes ära.
