Efter sin bortgång kan den avlidnes organ göra mycket nytta hos personer som behöver organ och vävnader via transplantation. Det finns flera anledningar till att man väljer att donera sina organ. Det är idag vanligt att man redan i förväg anger sin inställning till donation via exempelvis donationsregistret eller donationskort.
I det så kallade donationsregistret kan personer själva ange sin inställning till att donera sina organ och vävnader efter sin död. Det är inte alltid donation är möjligt men när det är det kommer sjukvården att komma åt beslutet när det är dags. Du kan inte heller bestämma till vem donationen sker.
Donationsregistret
För att anmäla dig till donationsregistret behöver du vara 15 år gammal. Innan dess kan en förälder eller vårdnadshavare anmäla barn till registret. När du samtycker till donation kommer dina organ att senare kunna användas för transplantation. Du anger själv om du vill att de även ska göras tillgängliga för andra medicinska ändamål.
I donationsregistret kan du även bekräfta att du inte vill donera dina organ och vävnader. Det går även att justera tidigare val samt gå ur donationsregistret. Då stryks dina tidigare uppgifter. Det är alltid det senaste aktiva valet som räknas. Du loggar in och bekräftar din identitet med BankID.
Anledningar
Det finns flera skäl till att man väljer att avvara sina organ. Idag är behovet av organ stort. I början av 2020 fanns ett behov av ungefär 850 organ i Sverige. Donationen räddar helt enkelt liv. Ungefär ett femtiotal personer söker till exempel ett nytt hjärta via donation.
Genom en organdonation gör du en insats för dina nästa. Du behöver bara ta ställning till om du vill eller inte – sen är det upp till sjukvårdspersonal att bedöma vilka organ som är i rätt skick för att doneras vidare. Med ditt samtycke kan du rädda liv.
Vilka organ är aktuella?
Några vanliga organ som kommer till stor nytta tack vare donation är organen njure, lever och lungor. Även organ som bukspottkörtel och cellöar som får levern att tillverka insulin doneras för att hjälpa exempelvis cancerpatienter som tvingats operera bort sin egen bukspottkörtel. Det är vanligt att en kombination av organ doneras.
Trots det ökande intresset saknas organ. Särskilt när det gäller njurar är behovet stort. Av de 850 organ som behövdes vid årskiftet 2019/2020 utgjorde behovet av 730 stycken njurar.
Njuren är ett av de organ som faktiskt kan doneras även från levande personer. Organdonatorn klarar sig med en njure som ökar sin funktion.
Ökning
Det verkar ha skett ett skifte när det gäller organdonation. Under 2019 kom det in fler anmälningar till Socialstyrelsens donationsregister än under tidigare år. Det kom in fler anmälningar än under något av de senaste tio åren. Kanske är det även allt fler som känner till registret.
Varje höst genomförs den så kallade Donationsveckan för att uppmuntra till fler anmälningar. Under en genomsnittsvecka anmäler sig omkring 400 och 1 000 personer till donationsregistret enligt livsviktigt.se men under Donationsveckan kommer fler än 10 000 anmälningar in. Under 2019 var siffran mer än 20 000 anmälningar under Donationsveckan.
Donation öppet för alla
För att anmäla sin villighet till donation av organ efter sin död krävs inga speciella parametrar- alla är välkomna oavsett sjukdomshistoria, ålder eller levnadsvanor. Det är först senare som sjukvården gör en individuell medicinsk bedömning. Bland donatorerna hittas personer i det stora spannet mellan 10 och 90 års ålder.
Trots ökningen av anmälningar är det bara ungefär hälften av landets medborgare som har fyllt i registret. Av de registrerade är drygt 75 % positiva till att donera sina organ och vävnader. Kontrollera om du är anmäld till registret, berätta för närstående om beslutet och fyll i donationskort för att underlätta för efterlevande.
