Kyrkoavgift och begravningsavgift?
Kyrkoavgift och begravningsavgift är två olika avgifter som betalas via skattsedeln. Om du är medlem i Svenska Kyrkan betalar du båda två. Du som däremot har gått ur kyrkan, eller aldrig har varit medlem, betalar däremot bara begravningsavgiften. Det är dock i normalfallet kyrkan som förvaltar intäkterna från bägge. Undantag gäller för dig som bor i Stockholm eller Tranås där kommunen är huvudman för alla begravningar och även tar hand om pengarna.
Begravningsavgiften
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift som förvaltas av Svenska kyrkan. Hur mycket du ska betala bestäms av din faktiska inkomst på samma sätt som de flesta andra skatter. Den som tjänar mer betalar också mer i skatt. Tidigare kunde storleken på begravningsavgiften variera då den sattes på kommunal nivå, men sedan 2016 betalar alla i hela landet, utom de som bor i Stockholm eller Tranås, samma procentsats på 0,246 procent.
I Tranås ligger avgiften på 0,24 procent och i Stockholm på 0,075 procent. I begravningsavgiften ingår kremering, vissa transporter, en lokal för förvaring av kroppen, gravsättning inklusive en icke-religiös ceremoni samt en garanterad gravplats i 25 år. Systemet med begravningsavgift garanterar att alla, även den som är helt medellös, ska kunna begravas oavsett ekonomiska förutsättningar. Begravningsavgiften regleras i Begravningslagen (1990:1144) och det är Kulturdepartementet och Kammarkollegiet som styr eventuella förändringar av lag eller avgift.
Kyrkoavgiften
Kyrkoavgiften betalas till skillnad från begravningsavgiften inte av alla, utan bara av personer som är medlemmar i något av de kristna samfund som har tillstånd av regeringen att samla in pengar den vägen. Bland dessa återfinns Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan samt ett antal frikyrkor och pingstförbund. För att du ska anses vara med i Svenska kyrkan eller Katolska kyrkan krävs det att du betalar kyrkoavgift till dem. För de övriga kristna samfunden gäller andra regler.
Kyrkoavgiften finansierar vad som skulle kunna kategoriseras som ett antal religiösa extratjänster till begravningen. Om du är medlem i Svenska kyrkan så ställer de upp med en präst, en organist samt tillgång till kyrkans lokaler i samband med din begravning. Utöver det finansierar kyrkoavgiften också mycket annan kyrklig verksamhet, så som löner till personal ,byggnadsvård, kyrkans öppna förskola, olika typer av biståndsverksamhet både i och utanför Sverige m.m.
Hur fungerar det om jag tillhör en annan religion?
Utöver de kristna församlingarna kan du välja att betala kyrkoavgift till ett antal olika muslimska församlingar som är godkända av Skatteverket. Det finns idag inga judiska, buddhistiska eller andra religiösa organisationer som du kan betala avgiften till via skattsedeln. Du behöver därför vända dig direkt till den församling eller motsvarande som du tillhör för att se hur deras lösningar gällande begravningar ser ut och vad det kommer att kosta dig i händelse av din död.
För att Skatteverket ska samla in pengar i ditt namn via skattsedeln måste du aktivt samtycka till det skriftligen. Det är också det enskilda samfundet som bestämmer hur hög avgiften ska vara. Samtliga kristna samfund tar ut en procent medan det bland muslimerna varierar mellan 0,5 och en procent. Samfundet rapporterar in till Skatteverket vilka av deras medlemmar som är skattskyldiga. Om du vill sluta betala behöver du vända dig till samfundet, inte till Skatteverket.
Vad ingår inte i begravningsavgiften?
Det är viktigt att också veta vad som inte ingår i vare sig begravningsavgiften eller kyrkoavgiften. Det du eller dina anhöriga måste bekosta själva är begravningsbyrå, urna, kista, annonsering, blommor, dekorationer samt vissa transporter. I avgifterna ingår heller inte skötsel av graven, utan bara den fysiska gravplatsen. När en anhörig avlidit och begravts måste alltså ni själva se till att gravplatsen tas om hand och hålls i fint skick.
