Bouppteckning är en summering av en persons ekonomi när denne avlider, kallas ibland ’livets bokslut’. Den beskriver dödsbodelägare samt vilka personer som är arvingar. En bouppteckning är en legitimationshandling för dödsbodelägarna men även en offentlig handling. I uppteckningen ska det framgå vilka som är dödsbodelägare samt vem som är testamentariska arvingar.
Maximalt tre månader efter dödsfallet måste uppteckningen äga rum där dödsbodelägare, efterarvingar och förrättningsmän träffas. Bouppteckningen måste skickas in till skatteverket efter en månad. Enligt svensk lag måste en bouppteckning göras när en person avlider, ofta anlitas en jurist men den kan även göras privat eller med hjälp av begravningsbyrån.
Privat bouppteckning
En av er efterlevande kan utses till bouppgivare och bouppteckning kan göras privat. Vanligtvis utses den person som bäst känner till dödsboets egendom. Bouppgivaren utser utomstående förrättningsmän. Enligt lagen får förrättningsmännen inte ha rätt till att ärva personen och de intygar att alla tillgångar i dödsboet har värderats enligt bästa förstånd.
Efterlevande make, maka, sambo, barn eller annan närstående utses vanligtvis till bouppgivare. Vid bouppteckningen antecknas tillgångar och skulder, allt värderas som de var vid dödsfallet. Förrättningsmännen ska intyga att allt har antecknats, uppgifter om livförsäkring ska också noteras. Personen som tar hand om egendomen efter dödsfallet har ansvar för att en bouppteckning genomförs.
Boutredingsman eller testamentsexekutor
En dödsbodelägare får inte själv göra en bouppteckning. Om en utomstående person förvaltar dödsboet, en boutredare eller testamentsexekutor, kan inte personen samtidigt vara förrättningsman. Om det finns ett testamente bifogas det till bouppteckningen. Testamentet blir gällande när alla legala arvingar har godkänt det, ibland kan det även godkännas på annat sätt.
En testamentsexekutor utses genom ett förordande i testamentet och testamentet måste förklaras som giltigt innan förordnandet gäller. Om ett testamente av någon anledning förklaras som ogiltigt gäller inte förordandet av testamentsexekutor. Ett arv kan inte betalas ut innan bouppteckningen har behandlats av Skatteverket, handläggningstiden varierar, men räkna med cirka fyra veckor.
Bouppteckning – steg för steg
Alla delägare i dödsboet måste kallas till en bouppteckningsförrättning som bör ske så snart det är möjligt. Gör iordning underlag som styrker den avlidnas tillgångar och skulder, exempelvis bankkonto, aktieinnehav och fastighetsbeteckning. Utse två förrättningsmän, dessa får inte vara arvingar. En förrättningsman måste närvara vid bouppteckningen men båda förrättningsmännen måste skriva under.
Fyll i blanketten från Skatteverket med uppgifter om den avlidnas ekonomi samt om det finns kopior på testamente och äktenskapsförord. Sänd in kallelsebeviset till bouppteckningsförrättningen. Om en person inte kan närvara personligen kan den skicka ett ombud istället, en fullmakt för ombudet krävs. När allt är undertecknat skickas blanketten till Skatteverket.
Vad är dödsboanmälan?
Om den avlidne saknar tillgångar kan en dödsboanmälan göras av socialnämnden. Ibland saknar den avlidne tillgångar vilket innebär att medel saknas för att täcka begravningskostnader och andra saker i samband med dödsfallet. Socialkontoret i den avlidnas hemkommun kan på begäran av dödsboet pröva om det går att göra en dödsboanmälan.
För att en dödsboanmälan ska kunna göras får det inte finnas pengar kvar när begravningskostnad samt andra kostnader i samband med dödsfallet är betalda, exempelvis sista hyran. Tillgångar ska i första hand gå till att betala begravningskostnader och det är viktigt att avvakta med alla räkningar innan socialkontoret har fattat sitt beslut.
