Vad är kremering

Vad är kremering

Idag är kremering det vanligaste begravningsalternativet. När någon har dött kan du välja mellan jordfästning och kremering. En gravsättning ska ske i en jordgrav medan du kan välja mellan flera olika alternativ för vad du kan göra med urnan och askan efter en kremering. Vid kremering läggs den avlidna i en kista som sedan förs in i en kremeringsugn där kroppen förbränns. Efter kremeringen samlas askan in och läggs i en urna. Anhöriga kan välja mellan olika typer av urnor.

Kremering kan äga rum innan eller efter begravningsceremonin. Det finns för- och nackdelar med båda sätten och syftet med en begravningsceremoni är att hedra den avlidna samt att ge anhöriga och närstående såväl som vänner en chans att ta farväl av den avlidna. Om du väljer att ha en kremering innan begravningsceremoni är en fördel att kistan kan dekoreras med vackra blommor. Det är dock vanligare att anhöriga väljer att ha en begravningsceremoni efter kremeringen.

När kan du kremera en person?

Kremering måste ske inom en månad efter att personen har dött. Ett dödfallsintyg från Skatteverket måste finnas innan kremeringen kan äga rum. Du kan beställa en blankett från begravningsbyrån eller krematoriet, men ofta beställs intyget av kyrkan eller begravningsbyrån. Ett intyg kan inte utfärdas om det är en tvist mellan den avlidnas efterlevande. Alla personer som är folkbokförda i Sverige bidrar till en begravningsavgift. Denna avgift täcker kostnader i samband med kremering och du behöver således inte betala för en kremering.

Efter kremeringen plockas alla eventuella metallobjekt bort från askan, exempelvis inopererade metallföremål. Askan mals sedan till ett fint pulver och läggs i den utvalda urnan. Ni kan vänta upp till ett år innan askan antingen sprids eller gravsätts. Askan förvaras under tiden i urnan. Ibland har den avlidna själv meddelat eller skrivit ner sina önskemål om huruvida han eller hon vill bli begravd. I andra fall är det anhöriga som får ta ett beslutet om den avlidna ska kremeras eller inte.

Olika alternativ att välja mellan för urnan

En kista behövs alltid vid en kremering och urnan är således inget alternativ istället för kistan. Efter kremeringen i kistan läggs askan i en urna. Det finns en rad olika alternativ att välja mellan när det gäller vad som ska göras med urnan. Gravsättning innebär att urnan placeras i en urngrav eller i en kistgrav. Ofta är personal från begravningsbyrån eller kyrkogårdsförvaltningen närvarande när urnan gravsätts. Ett annat alternativ är att placera urnan i en minneslund där enskilda gravar inte markeras.

En askgravplats är inte anonym, utan en slags namnplatta som markerar graven. Tillstånd utdelas av Länsstyrelsen som tar hänsyn till faktorer som närheten till bebyggelse eller andra människor när de fattar sitt beslut. En askgravlund är en gemensamt plats där inga gravplatser markeras. Namnen på de gravsatta markeras på ett ställe som inte är anslutet till den avlidnas aska. Urnkammaren är ett speciellt rum där en eller flera urnor placeras. Rummet är ofta beläget under jord och kan bestå av en betonglåda där urnor ifrån samma släkt placeras bredvid varandra.

Spridning av aska

Askan från kremering kan även spridas på en speciell plats som har haft betydelse för den avlidna. Att sprida ut askan över vatten är det vanligaste önskemålet. Om du önskar sprida askan på ett annat ställe än en begravningsplats måste du ansöka om tillstånd. Tillstånd utdelas av Länsstyrelsen som tar hänsyn till faktorer som närheten till bebyggelse eller andra människor när de fattar sitt beslut. Det går inte att ansöka innan en person har avlidit och det kostar inget att lämna in en ansökan om att sprida ut askan.