Varför gör man balsamering ?

Varför gör man balsamering ?

Balsamering för tankarna till de stora faraonernas tid och de mäktiga pyramidernas välde. Vi tänker på mumier och stora gyllene kistor. Kanske tänker vi inte så ofta på att balsamering även är vanligt i dagens Sverige. Vanligast i större städer där begravningen kan dröja och i de fall den avlidne ska begravas utomlands. Balsameringen är nämligen en process som utförs för att stoppa eller skjuta upp den naturliga förruttnelsen av en kropp. För att bevara den i så fint skick som möjligt till exempel inför begravning eller kremering.

När en människa dör startar en naturlig process och kroppen förändras. Temperatur och luftfuktighet är omständigheter som påverkar hur fort förändringarna sker. Om den avlidne istället balsameras sker inte dessa förändringar i samma takt och utseendet förändras knappt även om flera veckor gått sedan dödsfallet. När någon avlider sluts ögon och mun samt att händerna läggs till rätta. Balsameringsprocessen innebär att den avlidnes kropp prepareras med konserverande vätskor, oftast formalin som ersätter blodet, så att förruttnelseprocessen bromsas. Formalinet har en konserverande egenskaper.

Balsamering i dagens Sverige

I Stockholm utförs fler balsameringar än i andra delar av landet. Detta beror helt enkelt på att väntetiderna för begravning är längre. Normalt balsameras en kropp om väntetiden är längre än två veckor till svepning. Svepning är den process då den avlidne görs i ordning och bäddas ner klädd i de kläder som anhöriga har valt ut. Mängden balsameringar som utförs minskar i takt med att kylrummen blir fler och bättre. Vilket är positivt både för miljön samt för människorna som arbetar med processen.

Vanligtvis sker alltså balsamering när kroppen av olika skäl behöver bevaras en tid för begravning eller kremering. Det är vanligt med ett sista farväl och en visning för de anhöriga där begravningen sker med öppen kista. De som anordnar begravningen kan beställa balsamering liksom de anhöriga. När formalin används sväller kroppen samtidigt som huden tunnas ut och det är därför en viktig del i arbetet att sminka alla för att de ska se så naturliga ut som möjligt.

Balsamering föregås ofta av obduktion

Om den avlidne tidigare motsatt sig obduktion, eller om de anhöriga inte vill att den ska genomföras, får obduktionen bara ske om det krävs för att fastställa dödsorsaken. Det finns klinisk och rättsmedicinsk obduktion. En klinisk obduktion kan ske om det är svårt för läkarna att fastställa dödsorsaken. Om en obduktion utförs för att få mer kunskap om en sjukdom får den bara utföras om den avlidne och de anhöriga INTE motsätter sig. En rättsmedicinsk obduktion utförs om polisen misstänker ett brott och inte heller denna kan anhöriga motsätta sig.

När obduktionstekniker genomför balsameringen sprutar de alltså in formalin i kroppen för att konserveringen ska ske. En normal människokropp innehåller ofta cirka fem liter blod och i processen tappas en del när cirka två till fem liter formalin istället förs in. Obducenten masserar olika kroppsdelar för att ämnet ska sprida sig och ge en normal färgning av huden. Extra noga är de med de delar som syns vid ”ett sista farväl”. På sommaren eller om kroppen ska skickas utomlands tillförs en extra hög dos av formalinet, detta för att hantßera temperaturskillnaden.

Tvångsbalsamering i Sverige

Medierna har uppmärksammat en mängd olika fall av tvångsbalsamering där anhöriga har protesterat. I Stockholm balsameras nästan hälften av alla döda på grund av de långa väntetiderna. Landstingen finner stöd i obduktionslagen om att kroppar får balsameras av sanitära skäl, utan att tillfråga de anhöriga, efter tio dagar. De skickar därefter fakturan till de anhöriga som i vissa fall chockas av beskedet om detta stora ingrepp på den anhöriges kropp. Stockholms läns landsting planerar att förtydliga informationen till anhöriga, men kan inte utlova ekonomisk ersättning.